Träningsstrategi för velpottan mattias johansson
OK, egentligen ska det vara ett inlägg om helgens aktiviteter här, men om jag ger mig in på det kommer det att allvarligt äta in i min sömn.
Här kommer i stället lite tankar om regelbunden träning som jag hade innan helgen.
Ok. Jag har otroligt länge, typ sen etten på gymnasiet, haft som önskat mål att träna regelbundet, och har egentligen aldrig riktigt lyckats få till det under längre perioder. MEN, jag har skaffat mig ett ganska bra hum om vad som funkar:
1. Kampsport är det som funkat bäst. Det är 2-3 dagar i veckan, och innehåller andra människor som förväntar sig lite att jag ska vara där. Dessutom är det inkrementell förbättring och målsättning involverat (bälten och skit) vilket jag gillar.
2. Kampsport (och egentligen regelbunden träning överlag) funkar inte ihop med teater. Teaterföreställningar äter upp ens tid. I synnerhet den tid som man oftast har avsatt till träning annars.
3. Jag vill vara JÄVLIGT bra på grejor om jag ska lägga ner mycket tid på dem. jag är extremt kass på att lägga ner tid på grejor om jag inte har ambitionen att bli väldigt bra på grejen i fråga.
En sak jag ÄR väldigt bra på är programmering, och det har jag INTE gjort regelbundet på något vis, utan mer gjort i spridda skurar sedan 1999. Däremot har jag överlag gjort det ganska mycket, och läst mycket för att inspirera mig själv, och framförallt gjort mycket VARIERADE saker. Jag kan ju trots allt väldigt mycket olika programmeringsspråk och en helvetes massa olika teknologier och tekniker. För att summera, så är mitt framgångskoncept inom programmering långsiktighet, kvantitet,t kultiverande av intresse samt variation.
Så, min kampsportsstrategi kanske borde vara väldigt stor långsiktighet, att jag typ ska vara bra när jag är 30, snarare än om två år, eftersom det är oresoligt med den nivå av engegemang jag vill lägga på det. Sen ska jag lägga ner iden att vara svinbra på EN kampsport -- det passar inte mig, jag behöver ne stor grad av variation och möjhligheten att dra paralleler mellan olika områden för att lära mig effektivt. Dessutom är det ju SJUKT jobbigt att lära sig de sista 20% inom ett område i jämförelse med de första 80%. Sen, om jag träffar en snubbe som har thredje dan i karate, och en som har grönt bälte i karate, jui-jutsu, blått i capoeira och gult i tae-bo, vem är jag mest rädd för? Det beror kanske lite på personen, men överlag är det nog den senare.
Sen ska jag nog se kampsporten som pausmusik från teater och film. När jag spelar i en teaterpjäs eller i en filminspelning så är det LÖGN att få in kampsportsträning. Då är det bättre att bara hålla fysiken igång på gymmet och lite pilates eller nåt, eftersom den sortens träning är extremt mycket mera tidsmässigt flexibel. Alltså, under teaterpjäser och inspelnignar går min tränings mål temporärt från "bli skitbra år 2013" till "upprätthål din fysiska nivå under inspelnings/spelperioden".
Sådär. Då var det bestämt. Frågan är nu bara när jag börjar.
Här kommer i stället lite tankar om regelbunden träning som jag hade innan helgen.
Ok. Jag har otroligt länge, typ sen etten på gymnasiet, haft som önskat mål att träna regelbundet, och har egentligen aldrig riktigt lyckats få till det under längre perioder. MEN, jag har skaffat mig ett ganska bra hum om vad som funkar:
1. Kampsport är det som funkat bäst. Det är 2-3 dagar i veckan, och innehåller andra människor som förväntar sig lite att jag ska vara där. Dessutom är det inkrementell förbättring och målsättning involverat (bälten och skit) vilket jag gillar.
2. Kampsport (och egentligen regelbunden träning överlag) funkar inte ihop med teater. Teaterföreställningar äter upp ens tid. I synnerhet den tid som man oftast har avsatt till träning annars.
3. Jag vill vara JÄVLIGT bra på grejor om jag ska lägga ner mycket tid på dem. jag är extremt kass på att lägga ner tid på grejor om jag inte har ambitionen att bli väldigt bra på grejen i fråga.
En sak jag ÄR väldigt bra på är programmering, och det har jag INTE gjort regelbundet på något vis, utan mer gjort i spridda skurar sedan 1999. Däremot har jag överlag gjort det ganska mycket, och läst mycket för att inspirera mig själv, och framförallt gjort mycket VARIERADE saker. Jag kan ju trots allt väldigt mycket olika programmeringsspråk och en helvetes massa olika teknologier och tekniker. För att summera, så är mitt framgångskoncept inom programmering långsiktighet, kvantitet,t kultiverande av intresse samt variation.
Så, min kampsportsstrategi kanske borde vara väldigt stor långsiktighet, att jag typ ska vara bra när jag är 30, snarare än om två år, eftersom det är oresoligt med den nivå av engegemang jag vill lägga på det. Sen ska jag lägga ner iden att vara svinbra på EN kampsport -- det passar inte mig, jag behöver ne stor grad av variation och möjhligheten att dra paralleler mellan olika områden för att lära mig effektivt. Dessutom är det ju SJUKT jobbigt att lära sig de sista 20% inom ett område i jämförelse med de första 80%. Sen, om jag träffar en snubbe som har thredje dan i karate, och en som har grönt bälte i karate, jui-jutsu, blått i capoeira och gult i tae-bo, vem är jag mest rädd för? Det beror kanske lite på personen, men överlag är det nog den senare.
Sen ska jag nog se kampsporten som pausmusik från teater och film. När jag spelar i en teaterpjäs eller i en filminspelning så är det LÖGN att få in kampsportsträning. Då är det bättre att bara hålla fysiken igång på gymmet och lite pilates eller nåt, eftersom den sortens träning är extremt mycket mera tidsmässigt flexibel. Alltså, under teaterpjäser och inspelnignar går min tränings mål temporärt från "bli skitbra år 2013" till "upprätthål din fysiska nivå under inspelnings/spelperioden".
Sådär. Då var det bestämt. Frågan är nu bara när jag börjar.
upplagd av Mattias Johansson
23:43
<< Startsida